Jag brukar säga att vi
journalister är som alla andra. Vi gillar att ha att göra med kapabelt folk som
kan sina saker, som Tintin. Inte grälsjuka gaphalsar som kapten Haddock.
Men nu blommar asfalten.
Fega ynkryggar! Fördömda kräk
och förpiskade luspudlar! Länstidningen är en ektoparasitisk dyngspridare och
en sladderfågel som värper ärkelögner.
I vår har detta tjocktarmsorgan
ospjälkat krystat fram upprepade dumheter som exempelvis att ”2023 kommer
Jämtlands län att tvingas in i en större region, men utan möjlighet att påverka
villkoren”.
Är
det verkligen någon som tar ett sådant apspektakel av kristallkulegnuggare på
allvar?
Min
inre Tintin säger: Bry dig inte om det där. I eran av digitala nyheter måste reportrarna
leverera stup i kvarten. De hinner inte läsa på och ifrågasätta.
Så
upptäckte jag, av en slump, att yours truly 10 mars blivit citerad i just detta
husorgan för regionens brevlådebehängda lekstugor. Det var en upplysning om att
kommunala och regionala gränsförändringar i regel är föremål för lokala
folkomröstningar. Citatet var hämtat ur en av mina insändare och hade förärats med
nyhetsplats.
Minsann.
”Men
det stämmer inte”, tillade reportern med elegansen hos en bödel på ett
bananskal.
Och
påstod sedan, med sakkunskapen hos en tångräka, att några sådana
folkomröstningar aldrig skett.
Om
någon enögd kannibal före publicering nedlåtit sig till att lyfta telefonluren
och berätta för mig om detta hedersomnämnande, så hade jag kunnat säga ett och
annat om Heby, Habo, Mullsjö, Söderhamn, Ragunda, Bräcke eller någon annan av
det tjugotal folkomröstningar om sådana gränser som hållits utöver de nämnda
under de senaste 40 åren.
En
dryg månad senare, vid upptäckten, var det i stället jag – i ambitionen att
vara kapabel– som lyfte luren och informerade reportern.
Länstidningen
korrigerade snarast nätversionen och suddade därmed förtjänstfullt ut den del
av fadäsen som inte är förevigad i tryck och databaser. En rättelse utlovades.
Ytterligare
en månad har gått och jag väntar fortfarande på att få se denna rättelse i Länstidningen.
Misstag
hör till vardagen i journalistiken. Småfel är lika nödvändiga för snabba
nyheter som cellerna i kroppen.
Bristen
på vilja att kontrollera, korrigera och ge riktiga fakta, däremot, är en
ohämmat växande cancer.
Så
hej då Tintin och välkommen kapten Haddock: sopprötter, skabbhalsar och sammansvärjningar
av sötvattenspirater och potatisgrisar!
Fotnot. Rättelsen infördes dagen efter att jag skickat in denna text till insändarsidan.