Med makten – utan folket

I ett debattsvar upprepar regionrådetAnn-Marie Johansson (S) att regeringen kommer att klumpa ihop halva Sverige i en region, oavsett vad jämtar och härjedalingar tycker. Med hennes verklighetsanalys är det bättre att jobba för storregioner, i stället för att som hon säger, ”ställa sig på sidan”. 

Men Ann-Marie Johansson ställer sig vid sidan av min poäng. Låt mig därför förtydliga den.

Trots att en sådan undergiven politisk linje borde vara självuppfyllande, har den gång på gång visat sig bestå av tomma ord. Ett exempel, varav det finns otaliga, är det fruktlösa arbetet med region Mittsverige. Ledande landstingspolitiker framhärdade under åratal med att det var omöjligt att göra region av Jämtland Härjedalen: frågan låg över deras huvuden. 

Ändå vaknade de på morgonen den första januari 2015 som politiker i just den regionbildning som de tidigare avfärdat som omöjlig.

Men var och en bildar sin uppfattning om verkligheten. Det är helt i demokratisk ordning.

Min poäng är att det i en demokratisk ordning är medborgarna som gemensamt är med och bestämmer den verklighetsanalys som ska ligga till grund för framtidens samhälle.

Förlängningen av Ann-Marie Johanssons resonemang är att hon står i begrepp att ändra de regionala demokratiska spelreglerna och sälja ut Östersunds sjukhus tillsammans med andra gemensamma tillgångar på ett bräde. Därmed skulle hon förändra förutsättningarna för medborgarna att forma framtiden i Jämtland Härjedalen på ett ytterst omvälvande sätt. Radikalare kan det knappast bli på regionnivå. 

Efter 1974 har förslag om kommunala och regionala gränsförändringar i Sverige i regel underställts lokala folkomröstningar. Det vore det mest renhåriga, demokratiskt sett.

I andra hand skulle man kunna tänka sig att regionpolitikerna låter pröva sin verklighetsanalys i ett reguljärt regionval.

Tyvärr är det inte ens detta Ann-Marie Johansson ställer i utsikt, utan att med mössan i hand underordna sig den nådiga viljan hos ”styrelsen i Sveriges kommuner och landsting” i en brutal överkörning som skulle sakna motstycke i landets moderna hävder. 

Det är – med eller utan läpparnas bekännelse – en antidemokratisk position.